Min arbetsgivare skickade två biobiljetter i julklapp, som dom har gjort dom senaste åren. Jag har inte varit på bio på trettio år, så det är knappast troligt att jag skulle sätta mig bland en massa folk och titta på film nu. Annars är väl tanken god, eftersom det är något som bör passa dom flesta. Jag brukar ge bort mina. För fyra år sedan fick vi pocketogram. Jag läser i och för sig inte böcker heller, men det fanns filmer, tidningar och andra prylar att välja på. Längre tillbaka i tiden fick vi varsin låda med julgott. Den fylldes bland annat upp med ett helt kilo clementiner, så den blev både tung och otymplig att bära hem, för mig som inte har bil. Det var över huvud taget mera gåvor förr. Vi fick både till påsk och semester. Jag, som är långsint, glömmer aldrig påskpresenten i början av nittiotalet, som vi som blev uppsagda innan påsk inte fick. Vi hade ju trots allt varit med och jobbat för den. Vi har fått solstolar, knivblock och annat smått och gott. Den present jag uppskattade allra mest var en liten låda fylld med olika ostar. Det var då jag lärde mig att någonting som luktar illa kan smaka gott. Så var det nämligen med osten Svarta Sara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar