På mitt sovrumsfönster har länge funnits ett stort märke efter en dödsolycka alternativt ett självmord, oklart vilket. Jag satt i köket en sen kväll, när jag hörde någonting som dunsade till. Det var mörkt ute, men när jag såg kladdet på fönsterrutan insåg jag att det jag hörde måste ha varit en fågel som flög rakt in i fönstret. I det läget hade det underlättat att bo på nedre botten. Då hade jag enkelt kunnat ta bort fläcken från utsidan. Börja riva bland gardinerna och öppna fönstret som går inåt för att komma åt, har jag inte orkat. Det är nog bara jag som har varit inne i mitt sovrum sedan det hände, men mig har den där fläcken stört. Jag brukar nöja mig med att tvätta fönstren en gång på sommarsemestern och när jag pyntar till advent. Jag kände att det kunde bli mer exakt ett halvår mellan gångerna om jag gjorde det lite tidigare, så nu har jag tagit tag i det. Själva fönstertvätten var snabbt avklarad med Kärchern, men gardinerna var desto mer tidskrävande. Vill man ha långa, stora gardiner, som ramar in fönstren, så blir det ju en del att stryka. Att hänga upp rena gardiner var inte heller någon lek, när jag skulle trippa upp och nerför min trappstege hela tiden. Fördelen var att jag kom högre upp än när jag står på en pall. Nu är gardinerna jag tog ner tvättade, rena gardiner är upphängda, och jag behöver inte bekymra mig om mina fönster förrän till advent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar