Brottsligheten.

Med tanke på hur upprörd jag blev när buset gav sig på min cykel, får jag väl vara tacksam att jag inte har bil numera. Jag anar att det hade känts snäppet värre att få den saboterad. Särskilt med tanke på att dom numera tänder eld på bilarna. Att se sin ögonsten stå i lågor måtte vara riktigt ångestfyllt. I Nybro har det varit fem bilbränder dom senaste månaderna. Samtliga utredningar är nerlagda, så jag misstänker att dom inte tar det här med min cykel så hårt heller. Lite full i skratt blev jag när jag läste i tidningen om den senaste branden att: ”polisen letar efter bilägaren”. Om jag har förstått saken rätt så gjorde dom det långt innan hen satte fyr på sin bil. Det uttalandet får för övrigt stå för mig, för polisen misstänker att den branden startade på grund av ett elfel. Samma natt som min cykel bars ut och demolerades var det inbrott i kvartersbutiken och någon hade inbrott i sin bostad i tisdags. I måndags förmiddag lyckades polisen få stopp på en kille som buskörde med motocross i centrala Nybro. Då spottade mannen i trettioårsåldern mot en polisman och sa att han var Coronasmittad. Ett slagsmål nere i centrum läste jag också om. Poliserna kämpar allt vad dom kan mot våld, vapen och droger, men det verkar snudd på omöjligt att få det riktiga buset dömt i domstol och bortplockat från gatan. När en liten tant inte har hjärta att avliva sin gamla katt kommer saken i ett annat läge. Hon åtalas nu misstänkt för brott mot djurskyddslagen.