Att en tv-serie får mig att inse att jag inte är speciellt smart, kanske borde vara en anledning så god som någon att inte följa den. Med fyrans ”Fartblinda” är det så. Jag lyckas verkligen inte klura ut vad dom sysslar med på den där banken. Då läser jag ändå i en recension att det är späckat med övertydligheter. Lite trist att vara den enda som inte fattar då. Nu är det ungefär lika mycket drama som thriller, och svenskt drama är jag mycket förtjust i. Mitt enda problem i den delen är Mattias Varela. Det övergår mitt förstånd hur en kvinna kan bli förälskad i den lille tomten med pottfrisyr. Här har han som så många andra höjdare både fru och älskarinna. Och i recensionen läser jag att ”Man tror på Ragnarsson och Varela som både älskare och fiender.” Det kanske man gör, men jag gör det f-n inte. Man har fått se dom sätta på varann minst två gånger, och jag har inte tyckt att det har känts det minsta trovärdigt. Det slår mig nu att musiksättningen kan vara fel. Fast man egentligen inte tycker att man hör bakgrundsmusiken, så är det ju den som får en att förstå hur man ska känna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar