Läst på nätet.

Förr vill jag minnas att det var så att man hade rätt att få nya tapeter efter ett visst antal år. Möjligen försvann det redan för många år sedan, för i någon tidningsartikel läste jag om ett par som hade tapeter från sjuttiotalet, men ändå inte fick nya eftersom dom var hela. Dom kändes väl om inte annat lite omoderna. Vaktmästaren här hävdar att han aldrig har hört talas om att det har varit så. Det hade däremot någon som i en debatt på Facebook självklart slog fast att efter ett visst antal år hade man rätt till nya tapeter.
Jag läste något annat på nätet som gav mig blandade känslor. Det var en utmaning för skolelever som kallades för ”På egna ben”. Den gick helt enkelt ut på att skolelever i årskurs 4–6 skulle ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt, istället för att bli skjutsade i bil. Å ena sidan lät det väldigt vettigt, för att varenda unge ska lämnas av med bil framför grindarna till skolan har jag alltid varit skeptisk till. Å andra sidan har jag alltid hört att barn inte är tillräckligt mogna för att kunna cykla ute i trafiken förrän dom är tolv. Så gamla är väl knappast dom som går i fyran.