Ny frisyr.

I många års tid har jag mer eller mindre tvingat min frissa att klippa någonting som hon har varit högst tveksam till att kalla en frisyr. Om jag har förstått saken rätt kunde man egentligen inte klippa som jag ville ha det, men kunden har som bekant alltid rätt. Till slut offrade jag lite av bekvämligheten och lät luggen växa ut. Det var för åtta år sedan, så det är inte ofta jag förändrar mig. Frisörskan trodde nog aldrig att hon skulle få uppleva den dagen när hon fick klippa mig i en ”riktig” frisyr, men plötsligt händer det. Idag hade hon ett småleende på läpparna under hela klippningen, och det kändes som om jag räddade hela hennes dag. Det mest positiva för min del var att jag faktiskt såg yngre ut när hon var klar. Sånt uppskattar man ju i min ålder. Nu återstår problemet med om jag någonsin kan få till frisyren likadant själv, som när ett proffs gjorde den. Efter att ha sovit på den ser jag mest ut som om jag hade en rotborste på huvudet, men jag hoppas att övning ger färdighet. Har man fixat håret exakt likadant i så många år är det ju inte så lätt att göra någonting helt annorlunda. Jag blir väl tvungen att hälla i lite färg imorgon inför midsommar, så får vi hoppas att jag lyckas få till det då.