Eftersom sommaren känns som årets kortaste årstid, blir det aldrig riktigt av att införskaffa varken myggnät eller luftkonditionering. När det är som varmast plockar jag fram min lilla bordsfläkt. Den väsnas och det drar i nacken, men jag överlever hettan utan att svimma. När det någon gång är svalare ute än inne vågar jag mig på att öppna vädringsfönstret, men knappast balkongdörren. Ibland smiter det ändå in en fluga. Hittills i år har det varit den större variant som jag kallar spyflugor och dom har burit sig lite annorlunda åt mot vad jag är van vid. En lyckades gömma sig i min lilla lägenhet. När mannen i mitt liv stängde in den i badrummet, missade jag den två gånger. Sedan hittade jag den inte ens i det lilla utrymmet. Särbon fick själv gå in och slå ihjäl den. En annan fluga låg jag i sängen och kollade på, medan den flög runt i fönstret. Fast vädringsfönstret sitter precis intill, brukar dom aldrig hitta dit och flyga ut, men det gjorde faktiskt den här. En tredje tänkte jag slå ihjäl i köksfönstret, men tvekade när jag såg hur stor den var. Hen måste ha hört mig, när jag konstaterade att enda sättet att rädda livhanken var att flyga ut, för när jag öppnade vädringsfönstret lät hen sig jagas ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar