Jag har alltid varit misstänksam mot skor utan rejäla skosnören, som man kan knyta hur hårt man vill. Det känns som om det finns på tok för mycket som kan gå sönder på andra typer av skor. Då hade jag ändå skor med kardborreband när jag jobbade. Dom fortsatte fästa, fast det var dammigt och spånigt på golvfabriken. En annan variant var skor med en liten knapp som man skruvade fast dom med. En sån gick i och för sig sönder för mig en gång, men det berodde på att jag fastnade med den i en trappstege. Sist jag köpte nya skor var jag helt inställd på typ joggingskor. Eftersom mina fötter är av det känsligare slaget, köpte jag till slut dom skönaste jag hittade. Dom såg ut som på bilden och är alltså såna som man bara kör ner fötterna i. Jag har en teori om att det möjligen ska fungera att trä vanliga snören i dom ifall dom skulle gå sönder, men den dagen den sorgen. Tills vidare är jag framför allt fascinerad över att dom är så bra att promenera med och inte glappar. Att det rent av kan vara en fördel att slippa snörena, insåg jag inte förrän jag hade haft skorna i några veckor. Då skulle jag gå till återvinningen med ett par kassar. När jag har händerna fulla och det blir bökigt att stanna och knyta om dom, har skosnörena en tendens att gå upp. Det kunde inte hända med dom här skorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar