Jag insåg hur olika man tänker, när jag läste om en lokalkändis, som hade opererats för cancer. Den stora rubriken var citatet: ”Vad händer när jag vaknar upp?” När dom opererade mig var jag mest bara orolig för att inte vakna upp över huvud taget. Man hör och läser ju om folk som dör på operationsbordet och att alla operationer innebär en risk. Nu gällde det åtminstone en sjukdom som utan operation hade varit livshotande i sig. När någon dör under en skönhetsoperation känns det extremt onödigt i min värld. Nu hade jag som väl var ett mycket bra team runt mig när jag blev sövd. Hade dom sagt något i stil med att ”nu kommer du snart att somna” hade jag förmodligen fått panik. Nu minns jag ingenting sånt alls. Vi småpratade bara lite och så vaknade jag ett par timmar senare. Då kunde jag börja oroa mig för vad som skulle hända när jag vaknade upp, eftersom det som skulle ha varit dagvård blev en övernattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar