torsdag 16 augusti 2018

Uniformerad personal.

Som på bilden ser korrekt klädd uniformerad personal på ABGK ut numera. Personligen tänker jag på en myrstack, när jag ser exakt likadant klädda människor pila runt i verksamheten. Dom långa byxbenen beror på att jag lider av underlängd, även om vissa skulle kalla det för övervikt. Det ska finnas D-storlekar med kortare benlängd, men när jag fick byxor som jag trivdes i orkade jag inte engagera mig i att skaffa andra. Flera av mina arbetskamrater tycker att det är jättejobbigt att sitta i arbetsbyxorna, så jag känner mig lyckligt lottad. Då är det värre med längden på ärmarna på tröjan. Jag far fruktansvärt illa av värmen på jobbet, och föredrar helt klart linne. Som väl är har jag lyckats lösa problemet, och befria mina överarmar. Observera att jag inte har klippt sönder tröjan, vilket annars hade varit det smidigaste. Man får vara rädd om jobbet i min ålder. Dom två veckorna som har förflutit sedan semestern har i vanlig ordning gått fort. Dom av mina närstående som hade senare semester än jag börjar jobba igen på måndag. Jag har kommit in i mina rutiner igen. Första veckan kom jag inte ens ihåg att ta med mig en mugg vatten när jag skulle äta. Tyvärr börjar jag komma in i sovvanorna också. Förra veckan hann jag en del om kvällarna, men den här har jag bara jobbat och sovit. Vi får hoppas att sjuksköterskornas semester snart är slut. Då ska jag få en tid för att prova ut en andningsmask. Sover man med en sån ska man tydligen bli piggare. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar