Dagboksanteckningen från den tjugoåttonde december 1972 är så lång och
detaljerad att jag delar med mig av hela rakt av. Ove och Åke är mina
bröder och Torgny tror jag var klasskompis med min bror. Britt-Mari och
Doris var, som det kanske framgår av texten, kvinnor som jag i det
närmaste dyrkade. Mamma jobbade på hamnkontoret i Kalmar och Britt-Mari i
Domusrestaurangen. Jag var elva år, och såg ut som på kortet nedan.
Såhär står det i dagboken:
"Idag väckte farmor mig vid tio. Vid elva åkte pappa, Ove, Åke, Torgny och jag in till Kalmar. Vi släppte av Åke vid Ängö. Ove och Torgny skulle till badhuset, men dom steg av vid hamnkontoret och gick därifrån. Pappa och jag gick upp och hämtade mamma. Sedan traskade vi iväg till Domus. På vägen dit mötte vi Åke, så han följde med oss för att äta. Jag följde med och hämtade maten i hopp om att få se Britt-Mari. Åke beställde omelett, mamma någon sorts biff, pappa ärtsoppa och tunna pannkakor och jag bara tunna pannkakor. När vi kom fram till luckan fick pappa sin mat av Britt-Mari. Sedan gav hon mig ett sånt där brett, varmt leende som man nästan skulle kunna somna i. Jag log tillbaka. Jag hade egen bricka och hade tagit mjölk att dricka. När jag fick min mat sa Britt-Mari faktiskt en sak till mig. Hon undrade om jag bara skulle ha tunna pannkakor. Jag nickade. Så gick vi och satte oss. När vi hade ätit gick vi ner och handlade. Jag köpte ett block. Mamma skulle till Epa och köpa tvättmedel också. Där köpte jag fem suddgummin, som såg ut som stjärnor och händer. Sedan gick vi tillbaka till hamnkontoret, och pappa och jag åkte hem. Grabbarna skulle åka med mamma hem. I eftermiddag diskade jag och såg en film som hette ”Vi vill bo hos Tony”. Den höll på mellan tre och halv fem. Sedan gick jag in till tant Irma. Hon skulle åka till Stockholm. Hon pratade med Doris i telefon och hälsade från mig. Efteråt sa hon att Doris hälsade och tackade för julkortet. Hon visste inte om hon hade skickat något till mig. Det har hon inte. Jag var hemma och åt, men sedan gick jag in dit igen. Till slut började hon bli tjatig, så jag gick hem. När jag kom hem fick jag diska. En långfilm ”De tre musketörerna” höll på mellan sju och nio. Jag såg det mesta av den. När den var slut gick jag och lade mig. Det gjorde dom andra också."
"Idag väckte farmor mig vid tio. Vid elva åkte pappa, Ove, Åke, Torgny och jag in till Kalmar. Vi släppte av Åke vid Ängö. Ove och Torgny skulle till badhuset, men dom steg av vid hamnkontoret och gick därifrån. Pappa och jag gick upp och hämtade mamma. Sedan traskade vi iväg till Domus. På vägen dit mötte vi Åke, så han följde med oss för att äta. Jag följde med och hämtade maten i hopp om att få se Britt-Mari. Åke beställde omelett, mamma någon sorts biff, pappa ärtsoppa och tunna pannkakor och jag bara tunna pannkakor. När vi kom fram till luckan fick pappa sin mat av Britt-Mari. Sedan gav hon mig ett sånt där brett, varmt leende som man nästan skulle kunna somna i. Jag log tillbaka. Jag hade egen bricka och hade tagit mjölk att dricka. När jag fick min mat sa Britt-Mari faktiskt en sak till mig. Hon undrade om jag bara skulle ha tunna pannkakor. Jag nickade. Så gick vi och satte oss. När vi hade ätit gick vi ner och handlade. Jag köpte ett block. Mamma skulle till Epa och köpa tvättmedel också. Där köpte jag fem suddgummin, som såg ut som stjärnor och händer. Sedan gick vi tillbaka till hamnkontoret, och pappa och jag åkte hem. Grabbarna skulle åka med mamma hem. I eftermiddag diskade jag och såg en film som hette ”Vi vill bo hos Tony”. Den höll på mellan tre och halv fem. Sedan gick jag in till tant Irma. Hon skulle åka till Stockholm. Hon pratade med Doris i telefon och hälsade från mig. Efteråt sa hon att Doris hälsade och tackade för julkortet. Hon visste inte om hon hade skickat något till mig. Det har hon inte. Jag var hemma och åt, men sedan gick jag in dit igen. Till slut började hon bli tjatig, så jag gick hem. När jag kom hem fick jag diska. En långfilm ”De tre musketörerna” höll på mellan sju och nio. Jag såg det mesta av den. När den var slut gick jag och lade mig. Det gjorde dom andra också."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar