När jag var tjugo rörde jag mig föga förvånande snabbare än vad jag gör numera. Det torde framgå av det bifogade kortet att det är ett tag sedan det var 1981. Den femte augusti sprang jag två och en halv kilometer på 15,39. När jag i nutid försökte googla mig fram till om tempot var godkänt, hittade jag ett intressant inlägg. Någon hade vid ett tillfälle i tonåren sprungit ett spår som var just två och en halv kilometer på mellan femton och sexton minuter. Personen ifråga var jättenöjd med att ha sprungit hela vägen. Gympaläraren hade sagt att personen väl hade gått en del, eftersom det tog så lång tid. Hur som helst är väl min tid preskriberad såhär långt efteråt. Numera ska det mycket till om jag ska springa över huvud taget.
Sju år senare bodde jag i Oskarshamn, och kompisen och jag var i Björnhult och dansade den här kvällen. Det är en liten ort utanför Oskarshamn, som jag har besökt fler gånger än dom flesta liknande samhällen i Småland. Deras loge hade jag dansat på redan några år tidigare, när jag åkte dit från Kalmar med en annan väninna. Grannarna i Oskarshamn flyttade till villa i Björnhult, så jag var där flera gånger och hälsade på dom. Det bodde tydligen mer folk där, för en kille jag dansade med ibland omnämns i dagböckerna som ”Den ljuse från Björnhult”. Det jag undrar mest över är hur sjutton jag visste var han bodde men inte vad han hette.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar