Femtonde augusti.

Idag är det exakt fyrtiotvå år sedan jag började jobba. Det var Nordchoklad i Kalmar som säsongsanställde personal under höstarna, för att julgodiset skulle bli klart i tid. Den här första dagen satt vi vid ett bord och packade cremegrodor. Både det och paketinslagning sköttes manuellt på sjuttiotalet. Så småningom tror jag till och med det kom maskiner som packade praliner i presentaskar. Det är dom vi sitter vid ett löpande band och fyller på kortet nedan. Varje person hade ett par olika sorter som skulle ner i respektive fack i asken. För mig, som kom direkt från högstadiet, gick tiden extremt långsamt, när man satt och gjorde samma sak hela dagarna. Som jag minns det fick man egentligen inte sitta vid ett löpande band om man var under arton år. För att kringgå det betalade dom en som om man vore arton, så jag fick en riktigt bra lön. Man måste ha kallt i lokalen för chokladens skull. Därav mina tre lager med kläder. I modern tid har jag varit känd för att inte kunna ha mer än ett linne på mig när jag jobbar. Om någon undrar över glasögonen, så hade jag ett brytningsfel. Fördelen med såna är att dom kan växa bort när man blir äldre. Då får man å andra sidan åldersförändringar, och blir tvungen att använda glasögon i alla fall.