Det är väldigt lyhört där jag bor, så man får välja sina grannar med omsorg. Tyvärr är det ju inte jag utan hyresvärden som sköter det urvalet. Det är värst i sovrummet, för när jag ska sova vill jag helst ha tyst. Då har jag ändå turen att ha grannens sovrum på andra sidan väggen. Killen som bor åt andra hållet har sin huvudkudde en meter ifrån min TV. Bredvid min säng hade jag en tid någon som reste bort varje helg, men glömde att stänga av sin klockradio. Den spelade mellan sex och åtta både lördag och söndag morgon. Ett par hade ett litet barn. Att småbarn skriker förstår jag, men föräldrarna gapade lika högt dom. Med nästa par som flyttade in fick jag ett sexliv. Deras. Så kom till slut den underbara människan som aldrig hörs. Jag trodde hon bodde kvar fortfarande, tills jag kom på att kolla upp det på nätet häromdagen. Nu bor där tydligen en dam i min egen ålder. Hon är uppenbarligen lika tyst hon, för jag hade inte ens märkt att jag hade fått en ny granne. Vi bor i varsin trappuppgång, men hon som bor där nu har hund, så jag har sett henne ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar