I flera veckor har jag tänkt och även sagt högt att det var läge att undvika Svartbäcksmåla den här helgen, eftersom draghunds-VM pågick där. Igår var plötsligt den vetskapen som bortblåst ur min hjärna, och jag tyckte att det var en jättebra idé att vandra åt just det hållet. Att evenemanget pågick slog mig inte förrän vi var så nära att vi hörde hundarna skälla. Min plan för promenadstråk var en liten skogsväg som jag brukade hamna på under mina cykelturer, innan jag lärde mig var i Hanemåla jag borde ta av västerut. Den lilla vägen är riktigt fin, även om man kommer ut ända borta vid Svartbäcksmåla. Jag känner att jag bara har följt vägen när jag har cyklat, men igår fanns det plötsligt hur många små vägar och stigar som helst att välja på. Till slut kom vi visserligen ut vid Svartbäcksmåla, men då hade vi gått så långt att det blev en hel mil innan vi var hemma. Alla som har hört mig gnälla om hur stumma mina ben blir av att promenera bara ett par kilometer, inser vilken bedrift det var av min personliga tränare att släpa med mig så långt. Vi hade tur med både väder och tid. Det kom bara några få regnstänk medan vi var ute, och det var riktigt varmt och skönt. När vi hade hunnit inomhus kom regn och skymning samtidigt. Eftersom det var lördag tog jag ett par öl för att återställa kaloribalansen. På kortet nedan försöker jag klura ut mer exakt var vi befinner oss med hjälp av min smartfån.
Duktig fotograf!
SvaraRaderaDu har väl sett vilken kamera han har.
SvaraRaderaMed ett sådant vackert motiv så är det enbart ett stort nöje att fotografera tycker Sven Christer, Personlig Tränare och Fotograf :-)
SvaraRaderaMotivet rodnar klädsamt och tackar för komplimangen.
RaderaEva, RODNAR???? !!!
SvaraRaderaTycker du att lillasyster börjar uppföra sig onödigt kvinnligt?
SvaraRadera