Jag pratar så mycket för mig själv, att mina närmaste grannar förmodligen har missat att jag bor ensam här. Bland annat hänger det ihop med att jag lättare kommer ihåg vad jag har sagt än vad jag har gjort. Häromdagen hörde jag ändå mig själv säga: ”Det glömde jag.” När jag strax efteråt insåg att jag visst hade gjort det jag skulle, sa jag lika högt och tydligt: ”Nej det gjorde jag inte.” Tur att särbon är här ibland, så grannarna kan tro att det är honom jag pratar med. Han bodde för övrigt vägg-i-vägg med mig för många år sedan och hävdar att han hörde mig skratta här inne. Han har inga bevis för att jag gjorde det i min ensamhet, men man får väl vara tacksam att han inte ringde efter killarna med tvångströjan. Jag har ett gäng matportioner i min frys. Det finns en del att gräva bland, så jag brukar dra ut hela lådan och ställa den på köksbordet, för att slippa stå dubbelvikt medan jag letar. Häromdagen plockade jag tillbaka resten av burkarna jag hade rotat fram, när jag hade hittat den jag sökte. När det var klart stod den tänkta lunchlådan ändå inte att finna. Den hade åkt in i frysen igen, eftersom den stod på bordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar