Mobiltelefonen är möjligen den pryl som till slut kommer att få mig till att börja använda glasögon för jämnan. Att jag klarar att skicka sms utan i värsta fall, beror mest på att telefonen föreslår vilket ord jag kan tänkas mena. När vi orienterar med ”Hitta ut” har jag alltid glasögon, för att se någonting alls på den lilla kartan. Swishat har jag också gjort ute på stan några gånger på sistone. Första gången klarade jag det faktiskt utan glasögon, men fort gick det inte. När jag vid ett senare tillfälle hade dom på mig, insåg jag att dom inte hjälpte fullt ut. Jag tycker att det är mycket enklare att minnas ett ord än en sifferkombination. Alltså behöver jag se bokstäverna, när jag slår koden. Dom är betydligt mindre än siffrorna, så dom ser jag inte ens med glasögonen på när jag är utomhus. Jag måste kanske försöka lära mig siffrorna i koden istället. Alternativt får jag aldrig byta kod, för nu klarade jag mig tack vare att jag visste var knapparna satt som jag brukade trycka på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar