Frukt har aldrig varit min favoritkost, men jag försöker åtminstone få i mig någon varje dag. Dom 500 gram av frukt och grönt som man rekommenderas att äta lär jag aldrig komma i närheten av. När det kommer till äpplen har jag någon typ av aversion mot att äta dom som dom är. Om jag skär dom i bitar går det av någon anledning bättre. Det som grämer mig lite är hur stora skrottar jag lämnar. Det hjälper i och för sig inte om jag äter äpplet som vanligt. Jag lyckas ändå aldrig få till en sån där miniskrott som dom flesta andra. Det finns väl till och med dom som äter allt utom skaftet. Nu kom jag i alla fall ihåg en skrottborttagare från min barndom och införskaffade en sån på Kvantum. Det visade sig för övrigt att den hette äppelpipa. Den fungerade nästan lite för bra, för lite av det hårda från kärnhuset blev kvar. Antingen skulle jag behöva en likadan fast lite grövre eller också fick jag använda den flera gånger i samma äpple. Då kändes det smidigare att skära som jag alltid har gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar