torsdag 4 april 2019

Déjà vu.

Det där tandavtrycket jag gjorde i måndags var ingen lek. Jag hade sån där geggamoja långt ner i halsen. Tandläkaren skyllde på att han brukar ta mer än dom flesta, för att vara säker på att inte behöva göra om det. Bättre att plåga någon rejält en gång än att behöva plåga dom igen typ. Han var i alla fall väldigt pysslig med att se till att få bort allt som hade kommit utanför, så jag inte gick därifrån med sån gegga i ansiktet. Jag har ett svagt minne av att jag har gjort något liknande någon gång tidigare i mitt liv. Det enda jag kan tänka mig är att det hade med min sneda framtand att göra. I så fall kan det vara bortåt femtio år sedan, och i så fall kanske det är förlåtet att jag inte minns några detaljer. Framtanden kom utan att jag hade tappat mjölktanden, så det blev lite trångt om saligheten. Dom drog ut mjölktanden till slut, men då var redan den permanenta tanden sned. Det var tal om tandställning vid något tillfälle, men någon tandläkare tyckte mest att det var personligt med den sneda tanden. Den jag träffade nu drog det snäppet längre. Han tyckte att jag hade en perfekt tandrad, och undrade om jag hade fixat till den. Då har jag gått i större delen av mitt liv och känt med tungan på min sneda framtand. Kortet föreställer mig och min morbror, när jag bör ha varit i rätt ålder för att tappa mjölktänderna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar