Det hjälper inte så mycket att jag läser igenom det jag skriver, så länge jag inte reagerar på vad som är fel. Det började redan för närmare femtio år sedan med en provräkning. Jag var den enda i klassen som hade klarat av det svåra talet i slutet. Å andra sidan hade jag på ett tämligen enkelt tal svarat att åtta gånger fem var fyrtiofem. Det hjälpte inte att jag läste igenom mina svar ett par gånger, eftersom jag inte reagerade på att det var uppåt väggarna. Det grämer mig fortfarande efter alla år. Numera kan det till exempel vara så att jag skriver systerdotter om brorsans flicka, fast jag inte ens har någon syster i livet. Senast var det Kristi himmelsfärdsdag, som rimligtvis inte alls infaller i november. Jag ändrade till och med från himmelfärd till himmelsfärd, när Word protesterade, utan att reagera på att det var helt fel helg. Precis innan jag skulle publicera blogginlägget råkade jag få ögonen på en av mina almanackor, och insåg att det var allhelgonahelg och ingenting annat. Det var ju betydligt mera logiskt, och jag fattar verkligen inte från vilket skrymsle i min hjärna Kristi himmelsfärdshelgen kom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar