Jag är snudd på mera fingerfärdig när jag sover än när jag är vaken. Snarkskenan kan vara lite trixig att få ut, men en morgon låg den bredvid huvudkudden när jag vaknade. Den går definitivt inte att spotta ut, så jag måste ha lyckats plocka ut den. Samma sak har hänt med snarkplåstret någon gång. Man kan undra hur jag ens kommer på idén att börja plocka med sånt medan jag sover. Jag antar att det har att göra med vad jag drömmer. Man får väl vara glad att det inte har hänt någon av dom två gånger jag har sovit med utrustningen som registrerar sömnapné. Då har man mängder av sladdar och järnskrot, som borde vara frestande att göra sig av med. Ännu mer tacksam är jag förstås att jag aldrig har vaknat spritt naken ute i trapphuset. Skulle det hända känns det ändå tryggt att jag inte har ett sånt lås som går att slå igen utifrån utan att ha nyckeln med sig. Det närmaste jag har kommit en liknande fadäs var när brevbäraren ringde på dörren en gång när jag nyligen hade börjat jobba nattskift. Jag rusade upp och ut i hallen, men där halkade jag omkull på mitt hala golv. Då insåg jag att jag var spritt naken, så brevbäraren slapp den synen när jag öppnade för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar