Vissa ljud kan både min kropp och hjärna reagera på, om dom liknar andra ljud. Sånt som påminner om ljudet från en tandläkarborr, antar jag att det är fler än jag som får rysningar av. Ett spel som jag spelade förr slutade med en signal som lät precis som min elektroniska dörrklocka. På dom nya dörrarna sitter det mekaniska plingplong. Medan min dator var knasig och startade om sig själv i tid och otid, klickade det liksom till lite lätt när det hände. Sedan jag bytte datorstol med mig själv, det vill säga tog ner en annan från vindsförrådet, har jag hoppat till ett antal gånger. När jag lutar mig framåt, klickar stolen till på samma sätt som datorn gjorde när den startade om. Däremot stör inte ljudet från trafiken mig, fast jag bor vid en stor genomfartsled. Min älskade särbo kan bli galen på alla långtradare, om vi sitter i köket. Jag tänker inte ens på dom. Däremot kan jag störa mig på folk som springer uppe på vinden eller duschar mitt i nätterna. Det retar mig mest för att jag själv försöker vara tyst efter tio på kvällen. Annars stör dom mig egentligen inte speciellt mycket. Är jag vaken spelar det ju ingen roll och sover jag är jag inte ett dugg lättväckt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar